• Historia - Axplock ur gamla protokol

Axplock ur gamla protokoll

 

19 december 1915

 

Ordföranden rapporterade å styrelsens vägnar, att de under veckan besökt en del nykterhetsrestauranter och kaféer och försökt intressera dem för de svenska nationalmelodierna. En del hade redan gifvit löfte att någon gång spela svenska melodier.

 

4 juni 1916

 

Sällskapet beslutade på förslag av hr Bergsten att endast ha en dansövning i veckan, torsdagar.

 

Då det förekommit att nationalklädda personer dansat moderna danser å Duvas Backe i Slottsskogen beslutade man att ”Medlem, iförd nationaldräkt får ej å offentliga platser eller å ställen där sällskapets anseende kan skadas dansa moderna danser.”

 

3 februari 1955

 

Efter en het debatt på distriktets årsmöte där man beslutade att låta varje förening själv avgöra om de vill ha inslag av modern dans vid sina fester beslutade man, på förslag av Erik Betz, att modern dans skall tillåtas på kostymfester o.d. som anordnas av sällskapet. Festkommittén skall i samråd med styrelsen besluta om saken från fall till fall.

 

7 januari 1917

 

På förslag av gamla nöjeskomittén beslöts att anordna ett slädparti på söndag e.m. den 7. Hästar och slädar skall ställas till förfogande av Hr. Lindqvist å Stora Änggården, varjämte nöjeskomittén fick i uppdrag att ombestyra övriga arrangemang.

 

18 maj 1917 planerade man uppvisningsresa till Köpenhamns Tivoli, det var tydligen många som ville med och styrelsen beslöt:

 

För undvikande av klander från medlemmarnas sida och för att så rättvist som möjligt kunna ordna uttagningar bör detta förslag följas:

 

Dansprogrammet uppläses på det nästkommande sammanträdet, de medlemmar som icke anse sig kunna de alla upptagna danserna måste stjälvmant utesluta sig från deltagande.

 

De öfriga samlas till öfning af de uppsatta danserna därvid komma sällskapets medlemmar stjälva att få åse vilka som bäst passa för nämnda uppvisning. Är ändå antalet kvarstående dansare flere än än 20 st. måste hänsyn tagas till de medlemmar som är äldst samt de som mest arbetadt för sällskapets bästa.

 

3 november 1917

 

Diskuterades vad som bör göras för att en del av damerna skola slippa att kläda väggarna och ej få dansa. Föreslogs 1) flera damernas halvtimmar, 2) agitation bland herrarne att bjuda upp bland de damer, som ej brukar bli uppbjudna, 3) att utse särskilda personer som bland herrarne gör påstötningar om dess skyldigheter gentemot damerna. Beslöts i enlighet med andra och tredje förslaget. Beslutades att dessa personer, 2 eller 3 st, väljas på ordinarie sammanträde och för en månad i sänder.

 

25 mars 1918

 

… då någon anmärkning ej fanns tillstyrktes samtliga inträdesansökningar, med undantag av två st, vilka på grund av att medlemsantalet nu är fullt, måste kvarligga tills plats finnes. /enligt stadgarna max 100 jämt fördelade på damer och herrar/

 

 

 

10 oktober 1918

 

Styrelsen beslöt att till diskussion ställa frågan om fortsättande av sällskapets dansövningar under nuvarande svåra sjukdomsförhållanden. /spanska sjukan härjade/

 

12 augusti 1924

 

Ordföranden rapporterade att från Landhödingeparet von Sydow inkommit förfrågan om sällskapet vore villiga medverka vid en Soaré som skulle givas i Residenset den 20 augusti för Amerikanska kongressens medlemmar. Styrelsen ansåg denna förfrågan enbart hedrande för Sällskapet och beslöt enhälligt att acceptera densamma.

 

/Den 20 augusti skrev landshövdingen och tackade för uppvisningen, ”Både programvalet och framträdandet voro höjda över allt beröm. Också gåvo utlänningarne uttryck för sin synnerliga förtjusning”. Landshövdingen gav 100 kronor (på den tidien fick man en supé på Henriksberg för 7 kronor)./

 

24 april 1925

 /Fråga om sällskapets upplösning/. .. beslutade sällskapet inställa övningar o sammanträden under återstoden av 2 dra och 3 dje kvartalen...

 

3 december 1926

 

§6. På förslag av Herr Eddy Nilsson upptogs frågan om GNDS vara eller icke vara och beslöts att Föreningen fortfarande skulle bestå.

 

/Protokoll saknas 3 december 1926 - 15 december 19, ny protokollsbok/

 

15 december 1930

 

Då sällskapets verksamhet på grund av ekonomiska svårigheter legat nere under hela året fanns ingen årsberättelse. Efter en livlig diskussion beslöts att sällskapet fortfarande skall äga bestånd ...

 

3 mars 1933

 

 /om oppositionsmöte mot förbundsstyrelsen/...Herr Jonasson framhöll att det under mötets gång alltmer visades en hotfull sida mot den sittande styrelsen i förbundet, oppositionen ville med ett ord sagt ha deras huvuden på ett fat. ... Visserligen hade det ej hållets möte på 1½ år vilket han /förbundsordf/ ej ansåg kunnat skada, utan tvärtom. ...Ej heller hade G.N.D.S. visat något resultat varför han trodde alla vore samma stora kolsupare....

 

 Som förhållandena nu äro, framhöll ordföranden, har sällskapet strängt taget inget att göra, åtminstone utåt, utan får följa utvecklingen oppositionen satt igång med, vilket accepterades av medlemmarna.

 

5 mars 1934

 

Beslutades låta prenumerera på 15 exp. av tidskriften ”Hembygden”.

 

Då inget mer fanns att prata om beslutades att mötet skulle avslutas, för att på fröken Nilssons inbjudan hugga in på alla de läckerheter hon framsatt (tror det var 13 olika slags duppverk, förutom allt drickbart).

 

8 december 1934

 

Sällskapets numerär under året har varit uppe i 47, men sekreteraren upplyste att medlemsantalet i sällskapet för närvarande är 38.

 

 

 

19 oktober 1937

 

Att sköta radioapparaten/med grammofon/ under sällskapets övningar och samkväm utsågs herrar Nils Anderson o Holger Lindgren.

 

Då det inte fanns mer att behandla önskade herr Hägg innan mötet avslutas få framhålla att det varit glädjande att se vårt arbete krönas med framgång. Det är ett år sedan vi började med nyrekryteringen och våra förväntningar har överträffats.

 

29 december 1939

 

Uppvisning på Stadsteatern den 10 Dec 1939, genom förfrågan av förbundet och anordnad av Vandrarringen för Finlandsinsamlingen. /Andra världskriget har börjat, Sovjet har anfallit Finland/

 

17 januari 1941

 

Av årsberättelsen för år 1940 framgick att sällskapet trots de onda tiderna /Norge och Danmark ockuperade av Tyskland/ både kvantitativt som  kvalitativt gått framåt. Sällskapet har under året firat sitt 25-års jubileum under värdiga former där många gamla medlemmar närvoro. ... Vid årets slut var medlemssiffran 66 st.

 

Dansledaren rapporterade i sin berättelse att några uppvisningar ej förekommit under året trots att anbud ej saknats. På grund av inkallelser och tidernas ställning har vi ej kunnat anta något. Beslutades att alla inkallade medlemmar befrias med 50 % avdrag på årsavgiften /6 kr/ under 4 månader av året.

 

23 april 1942

 

Då det ej kom fram mer till behandling avslutades sammanträdet med kaffedrickning. En god idé förresten ity det lugnar en hel del för många. /det hade varit ett möte med stora konflikter/

 

20 januari 1944

 

Sekreteraren rapporterade att han vid förbundets styrelsemöte framlagt sällskapets förtrytelse över att sällskapets affischer nedtages av andra sällskap då desamma ha sina övningar. I samband härmed uppläste sekreteraren en skrivelse från F.D.S. Victoria en ursäkt i ifrågavarande fråga. Tydligen syndaren. Ursäkten godkändes.

 

25 september 1944

 

Midsommarvakan å Påvelund ordnades traditionsenligt av syskonen Betz varvid c:a 25 medlemmar deltogo. Dessutom åsågs uppvisningar o dansen av c:a 200 åskådare, därav en hel del danska flyktingar.

 

... Som ytterligare pålägg på hans /Thoralf Borgelin/ omtänksamhet för sällskapet skänkte han ¼ kg äkta kaffe. /annars var det surrogat på den tiden/ Av 3 av sällskapets medlemmar har sällskapet fått som gåva 125 gram äkta kaffe ...

 

1945 och 1946

 

Under dessa år genomfördes ett antal uppvisningar och dansutbyte med flyktingar från bl.a. Holland, Polen och Tjeckien. GNDS skänkte även pengar till dessa och till Norska Frihetsgåvan.

 

3 december 1946

 

Sällskapet fick i uppdrag av distriktsstyrelsen göra uppvisningar i vissa skolor för att sprida kännedom om våra danser o lekar. Alla kostnader skall bestridas av distriktet.

 

15 januari 1948

 

Nöjeskommittén rapporterade att trots svårigheterna med anskaffande av kaffe och socker har alla fester varit av prima slag och att nettot varit utomordentligt.

 

Vid kaffedrickning på övningarna äro sällskapets två spelmän + dansledaren avgiftsbefriade.

 

10 juni 1948

 

Kassören rapporterade att postgirot var ordnat och att numret på detsamma var 244409.

 

18 januari 1950

 

Vid årets början var antalet medlemmar 125 st.

 

6 mars 1957/ Revolt mot Sovjet krossats i Ungern/

 

GNDS samlade pengar till Ungern och skickade till Radiohjälpen.

 

7 november 1957

 

Styrelsen kom upp med förslag om lika avgift för aktiv och passiv. Efter diskussion bestämdes avgiften för 1958 till 15:- kr för både aktiv och passiv.

 

10 april 1958

 

§6B. Erik Betz meddelade att G.N.D.S. erhållit uppvisningar i samband med VM i fotboll på Ullevi. Man begärde 2100 kr men fick nöja sig med 1050 kr.